c
Takaisin Ajatusvarikolle
Dinoglyfit
- Esihistorialliset eläimet Raamatun lehdillä &
Muinaisen ihmisen Tieto-Taito
Yhteystiedot
http://www.vasabladet.fi/nyheter/
Johan Jansén ber (24.1), att jag redogör varför schimpansen inte är
människans släkting. Det är problematiskt att jämföra gener. Människor och
möss har mera "gemensamma" gener än möss och råttor. Vi har också samma gener
som tomater. Schimpansens DNA är 12% större och schimpansen har ett större
antal kromosomer. Man ser skillnaden bättre från anatomin. Är skillnaden i
anatomin bara 1.5%, det kan var och en bestämma själv. Människan går på två
ben. Därför behöver hon en balansorgan i inre örat som skiljer sig från
schimpansens. Ryggraden måste flyttas från nacken till skallens botten. Därför
måste ansiktet bli rakt för att kunna se sina fötter. Ryggraden måste bli rakt
och ha bågar för starkhet.Höftens mobilitet måste förändras, samt lårbenets
angulation. Knäna måste helt omplaneras, samt foten. Det här gör det möjligt
att spela till exempel tennis. Händerna måste förändras mycket för att kunna
spela till exempel piano eller skrivmaskin. En viss Beethovens stycke kräver,
att man måste spela 27 noter inom 1,5 sekund, och i en annan plats måste man
spela 6 500 noter inom 7 minuter. Man måste sätta fingarna i 30 olika
arrangemang. En fjärdedel av hjärnans motorisk kapacitet är reserverad för
kontroll av handen.Vi kan kommunicera med teckenspråk eller tala samt skriva.
Den ombyggda halsen och mobila tungan, tillsammans 100 olika muskler, gör de
möjligt att tala och sjunga men det behövs också ett särskilt språkcentrum i
hjärnan som schimpanser inte har. Vi kan kommunicera också med olika miner.
Människan kan forma 10 000 olika miner med 50 ansiktsmuskler. Schimpanser har
bara 26 muskler och några få miner. Vi har 100 miljarder hjärnceller och för
att räkna alla deras kontakter, en kontakt per sekund, skulle ta 32 miljoner
år. Därför är barndomen så lång, hela 16-18 år tar det för att få en vuxen
hjärna. När man påstår, att skillnaden mella schimpansen och människan är bara
1.5% och att vi har haft samma förfäder 6 miljoner år sedan betyder detta, att
man måste få 40 miljoner specifika mutationer etablerade i människosläktens
kromosomer inom 6 miljoner år. J.B.S Haldane har räknat, att det behövs 300
generationer för att etablera en enda sådan önskad mutation i en population av
10 000 individer. Inom 6 miljoner år skulle man då få bara 1 000 önskade
mutationer. Vi vet i dag att människosläktet förlorar 1.5% av sin DNA
information per generation tack vare oönskade mutationer som inte gallras
bort. När man jämför den anatomiska skillnaden mellan schimpansen och
människan, måste man också förklara varför och hur det naturliga urvalet valde
och byggde alla människans speciella egenskaper. Det naturliga urvalet kan
inte planera nya innovationer, den väljer bara från det som redan finns. 150
år efter Darwin publicerade 'Om arternas ursprung' vet vi inte hur
djurvärldens alla olika byggnadsplaner har uppstått.
Pekka Reinikainen
Onko ihminen 99% simpanssi?
Mitä opimme Pula-ajasta?
TIETEEN PÄIVÄT 2009
Evoluutiokriittiset puheenvuorot
Kuvia Suomen luonnosta ja kulttuurista
http://www.kp-art.fi/default.htm
Elämä on kiehtovampaa kun USKALTAA AJATELLA. Sapere aude!
Pelasta elämä - lahjoita verta!
Safe a Life - Donate Blood!